Lyrics
På silverfat, jag fick ett pass och ett personnummer
Ett villabarn, vet ingenting om riktigt våld och riktig hunger
Kastanjerna och Ystadvägen, det räckte aldrig för mig
På bänken bakom Eko-hallen
Satt jag och sura med en freestyle, ok
Och Malmö jag försvann, vem orka bry sig om en gnista om en låga va?
Det blåste hela tiden, alla visste att jag var den lättaste att släcka
AP’s fest på Panora
Fick alltid taket att lyfta
Och Gonza flabbade i mikrofonen
Jag är din mardröm, jag är lasermannen
Mina vänner de bästa
Vi var Nyhavn och Goldens sämsta
Emma, My och Adrian och grekerna och Tim
Drog tusen och miljoner skämt om mig i fosterställning
Och Malmö jag försvann, vem orka bry sig om en gnista om en låga va?
Det blåste hela tiden, alla visste att jag var den lättaste att släcka
Och Malmö jag försvann, vem orka bry sig om en gnista om en låga va?
Det blåste hela tiden, alla visste att jag var den lättaste att släcka
Nina Persson stod och rökte
Vid La Couronne och jag visste
Att jag bara var ett barn för henne
Men jag sa hej, hon bara blängde
Och Micke vänta på Stippes såklart
Med en kvarnsten runt sin hals
Och vi tog Sheratonhissen hela vägen upp
Och stod och stirrade på Köpenhamn
Dra en gräns på en karta, som en idiot
Som att det faktiskt var skillnad
På Möllan, på Manhattan, på Las Vegas eller Jägersro
Kastanjerna och Ystadvägen, det räckte aldrig för mig
18 timmar buss till T-Centralen, kom igen
En tom madrass i hallen, ändhållplatsen Fruängen
Och Malmö jag försvann, vem orka bry sig om en gnista om en låga va?
Det blåste hela tiden, alla visste att jag var den lättaste att släcka
Och Malmö jag försvann, vem orka bry sig om en gnista om en låga va?
Det blåste hela tiden, alla visste att jag var den lättaste att släcka